Enligt en insatt ränte och valutahandlare stödköper nu amerikanska staten aktier på börsen.
Detta har lett till att det är svårt att förutse kursrörelserna.
Jag trodde att medveten kurspåverkan var olagligt. Men det kanske det inte är när det är en stat som gör det?
Det är i och för sig inte särskilt förvånande att det skulle ske. USA som har meddelat att de kommer göra att de kan för att öka kreditgivningen och få igång den amerikanska ekonomin gör helt enkelt det de har lovat.
För de som köper aktier på börsen kan man fråga sig vad som händer om eller när den amerikanska regeringen slutar att stödköpa?
onsdag 8 april 2009
torsdag 5 mars 2009
Lägre ränta i Sverige och fallande krona - Vem vill då låna oss pengar?
Riksbanken uttalar sig idag för att räntan kraftigt kan komma att sänkas igen. Från dagens 1% kan man komma att hämna nära noll (kanske 0,25 %)
Tidigare har man talat om att sänkta räntor är en bidragande orsak (bland flera andra) till att den svenska kronan försvagas.
Kronförsvagningen har sedan ca ett år tillbaka varit ca 50 % mot dollarn.
Se exempelvis artikeln nedan i dagens DN:
http://www.dn.se/ekonomi/riksbanken-spar-annu-lagre-ranta-1.814249
Igår fick vi höra att Sverige behöver låna minst 135 miljarder (men personligen tror jag vi kommer behöva låna mycket mer än så) för år 2009. I gårdagens blogginlägg uppskattade jag vårt lånebehov för år 2009 till någonstans mellan 250 -300 miljarder kronor (med nuvarande trend i beräkning).
Med ännu mer sänkta räntor och därför säkert en ännu mer försvagad krona kan man fundera på vem som skulle vara intresserad av att låna ut sina pengar till Sverige?
Med ett förenklat räkneexempel, om den svenska kronan exempelvis skulle försvagas 10 % under den tid man lånar ut pengarna och man får en 5 % avkastning på insatta medel betyder det ju att man har förlorat 5 % av sina pengar när man får tillbaka dem.
Nu pratar man visserligen om lån med mycket långa löptider (upp till 30 år). Och då blir det mycket en fråga om spekulation hos den som lånar ut pengarna om krisen under denna långa period kan dämpas, mildras, kanske tom försvinna och ekonomin återfå sin tidigare kraft.
Men det borde i så fall innebära en ganska stor risk och en rejäl spekulation med en tänkbar stor uppsida men också en tänkbar relativt stor nedsida.
Så länge som kronan därför är så svag och riskerar att försvagas ytterligare kan man fråga sig till vilka räntor som Riksgälden nu kommer låna upp pengar? Och vilken ränta kommer marknaden att kräva för att täcka sin riskpremie?
I dagläget handlar det ju mer om att säkra värdet av sina tillgångar och kanske hitta sätt att försäkra sig mot inflation och valutornas försvagningar än att främst hitta sätt att få pengarna att växa.
Det känns därför inte särskilt långsökt att Staten åtminstone kommer behöva låna till 4-5 % ränta.
Om detta blir sanning och Staten därför lånar pengarna till 5 % ränta, hur kan detta samtidigt vara förenligt med att Riksbanken själv lånar ut pengar till ex 0,25 - 0,5 % ränta?
Det blir ju lite av ebberödsbank av det hela.
Om staten lånar ex 100 miljarder på marknaden till 5 % ränta och samtidigt lånar ut 100 miljarder till 0,25 % ränta så förlorar man 4, 75 miljarder per år!
För det finns väl ingen som är beredd i dagsläget att låna ut sina pengar till Riksbanken för ca 0,25 -0,5 % i ränta? Om det skulle ske så får det nog inte längre i så fall beräknas som en investering utan mer som en form av ekonomiskt bistånd till den svenska staten.
Nej, det är svårt att se hur dessa kalkyler ska kunna hålla.
Tidigare har man talat om att sänkta räntor är en bidragande orsak (bland flera andra) till att den svenska kronan försvagas.
Kronförsvagningen har sedan ca ett år tillbaka varit ca 50 % mot dollarn.
Se exempelvis artikeln nedan i dagens DN:
http://www.dn.se/ekonomi/riksbanken-spar-annu-lagre-ranta-1.814249
Igår fick vi höra att Sverige behöver låna minst 135 miljarder (men personligen tror jag vi kommer behöva låna mycket mer än så) för år 2009. I gårdagens blogginlägg uppskattade jag vårt lånebehov för år 2009 till någonstans mellan 250 -300 miljarder kronor (med nuvarande trend i beräkning).
Med ännu mer sänkta räntor och därför säkert en ännu mer försvagad krona kan man fundera på vem som skulle vara intresserad av att låna ut sina pengar till Sverige?
Med ett förenklat räkneexempel, om den svenska kronan exempelvis skulle försvagas 10 % under den tid man lånar ut pengarna och man får en 5 % avkastning på insatta medel betyder det ju att man har förlorat 5 % av sina pengar när man får tillbaka dem.
Nu pratar man visserligen om lån med mycket långa löptider (upp till 30 år). Och då blir det mycket en fråga om spekulation hos den som lånar ut pengarna om krisen under denna långa period kan dämpas, mildras, kanske tom försvinna och ekonomin återfå sin tidigare kraft.
Men det borde i så fall innebära en ganska stor risk och en rejäl spekulation med en tänkbar stor uppsida men också en tänkbar relativt stor nedsida.
Så länge som kronan därför är så svag och riskerar att försvagas ytterligare kan man fråga sig till vilka räntor som Riksgälden nu kommer låna upp pengar? Och vilken ränta kommer marknaden att kräva för att täcka sin riskpremie?
I dagläget handlar det ju mer om att säkra värdet av sina tillgångar och kanske hitta sätt att försäkra sig mot inflation och valutornas försvagningar än att främst hitta sätt att få pengarna att växa.
Det känns därför inte särskilt långsökt att Staten åtminstone kommer behöva låna till 4-5 % ränta.
Om detta blir sanning och Staten därför lånar pengarna till 5 % ränta, hur kan detta samtidigt vara förenligt med att Riksbanken själv lånar ut pengar till ex 0,25 - 0,5 % ränta?
Det blir ju lite av ebberödsbank av det hela.
Om staten lånar ex 100 miljarder på marknaden till 5 % ränta och samtidigt lånar ut 100 miljarder till 0,25 % ränta så förlorar man 4, 75 miljarder per år!
För det finns väl ingen som är beredd i dagsläget att låna ut sina pengar till Riksbanken för ca 0,25 -0,5 % i ränta? Om det skulle ske så får det nog inte längre i så fall beräknas som en investering utan mer som en form av ekonomiskt bistånd till den svenska staten.
Nej, det är svårt att se hur dessa kalkyler ska kunna hålla.
onsdag 4 mars 2009
"Statens underskott blir 135 miljarder"
Det är illa när man lånar pengar för att kunna låna ut till andra.
Idag kom Riksgälden med en rapport "Statsupplåning 2009 kvartal 1"(https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/NewsPage____17481.aspx)
som visar att Sverige behöver låna 135 miljarder för att vi ska klara oss under 2009.
Eftersom detta är pengar som inte kommer användas för investeringar betyder det att vi lånar till vår konsumtion.
De som har tittat på Lyxfällan på TV har kanske sett hur det brukar gå för de som lånar till konsumtion. Och denna gång lånar vi inte bara för vår egen konsumtion, vi lånar också pengar för andras konsumtion. Sverige ger nämligen stora lån till Island (6,5 miljarder i år) och Lettland (10 miljarder under år 2010). Lån som i högsta grad får anses vara riskabla och tveksamma om och när de kommer återbetalas.
Detta är inte bara illa, det är ren arrogans. Svenska staten gör något som i normala fall är otänkbart för en privatperson, en bostadsrättsförening eller ett företag.
Beror det på att ekonomiska lagar inte gäller för ett land?
Knappast, sannolikt mer för att det är lättare att vara generös med andras pengar.
Riksgäldens prognoser
Den tidigare prognosen höll inte länge innan den fick revideras. Hur länge håller denna?
Om man laddar ner Riksgäldens rapport från deras webbsida (www.riksgalden.se) kan man läsa att deras prognoser till stora delar bygger på andras prognoser som ex IMF.
Citat från rapporten:"Nästa år sker en viss återhämtning och IMF bedömer att tillväxten i världen ökar till 3,0 procent."Detta är alltså en förutsättning för att man under nästa år endast ska behöva låna 65 miljarder.
Man redogör också på sidan 5 om ett antal risker. Dock finns inte dessa risker medtagna någonstans i den nya prognosen. Med andra ord, Den nuvarande prognosen håller endast så länge inga fler nya dåliga nyheter kommer!! Vilket är, minst sagt "reaktivt".
Och detta ska sedan alla våra politiker, företagsledare mfl bygga sina ekonomiska kalkyler på!?
När man i ett projekt har haft missade prognoser (ex ökade kostnader) brukar man i sin nästa prognos ta med den tidigare trenden tills man har hittat en trendlinje som verkar hålla. Eller tills man får ett trendbrott. Detta verkar alltså inte riksgälden göra. Slutsatsen blir alltså att detta är ren prognos som bygger på rent önsketänkande.
Om vi ser till den nuvarande trenden så har våra utgifter stigit med ca 48 miljarder från novembers prognos till dagens. Det är ca 12 miljarder per månad.
Den nuvarande trenden är alltså (tills den brutits eller motsatsen bevisats) att vi kommer få ett minus på ca 12 miljarder extra per månad.
Den tidigare prognosen var -87 miljarder för 2009. 12 miljarder per månad extra i underskott betyder (12*12) + 85 = -229 miljarder.
Ett underskott på -229 miljarder för år 2009 är alltså det mest sannolika under förutsättning att krisen inte förvärras.
Vilket dessvärre mycket talar för att den gör.
Om vi ser till trenden av den nuvarande ekonomiska krisen så verkar den ännu inte har brutits.
I stället ser vi fler och fler negativa nyheter och indikationer på att krisen istället förvärras.
Inte heller DN tror att Riksgäldens prognoser för 2009 och 2010 kommer hålla enligt:
http://www.dn.se/ekonomi/staten-kommer-att-behova-ta-mer-lan-1.813166
Vi behöver komma till insikt om att den nuvarande situationen inte kan lösas med gårdagens lösningar. Vad händer när vi får problem med att låna dessa pengar? Har någon tänkt på det? Har någon journalist ställt frågan? Jo, då kommer politikerna sannolikt göra det enda de kan göra, nämligen att trycka nya pengar.
Alternativet är sannolikt för svårt att genomföra, att göra stora neddragningar i kostnaderna och framför allt i bidragssystemet.
Varför ställer journalisterna inte mer kritiska frågor? Jo, sannolikt därför att inte så många är redo att lyssna på svaren. "Man ställer inte frågan när man inte vill höra svaret"
Idag kom Riksgälden med en rapport "Statsupplåning 2009 kvartal 1"(https://www.riksgalden.se/templates/RGK_Templates/NewsPage____17481.aspx)
som visar att Sverige behöver låna 135 miljarder för att vi ska klara oss under 2009.
Eftersom detta är pengar som inte kommer användas för investeringar betyder det att vi lånar till vår konsumtion.
De som har tittat på Lyxfällan på TV har kanske sett hur det brukar gå för de som lånar till konsumtion. Och denna gång lånar vi inte bara för vår egen konsumtion, vi lånar också pengar för andras konsumtion. Sverige ger nämligen stora lån till Island (6,5 miljarder i år) och Lettland (10 miljarder under år 2010). Lån som i högsta grad får anses vara riskabla och tveksamma om och när de kommer återbetalas.
Detta är inte bara illa, det är ren arrogans. Svenska staten gör något som i normala fall är otänkbart för en privatperson, en bostadsrättsförening eller ett företag.
Beror det på att ekonomiska lagar inte gäller för ett land?
Knappast, sannolikt mer för att det är lättare att vara generös med andras pengar.
Riksgäldens prognoser
Den tidigare prognosen höll inte länge innan den fick revideras. Hur länge håller denna?
Om man laddar ner Riksgäldens rapport från deras webbsida (www.riksgalden.se) kan man läsa att deras prognoser till stora delar bygger på andras prognoser som ex IMF.
Citat från rapporten:"Nästa år sker en viss återhämtning och IMF bedömer att tillväxten i världen ökar till 3,0 procent."Detta är alltså en förutsättning för att man under nästa år endast ska behöva låna 65 miljarder.
Man redogör också på sidan 5 om ett antal risker. Dock finns inte dessa risker medtagna någonstans i den nya prognosen. Med andra ord, Den nuvarande prognosen håller endast så länge inga fler nya dåliga nyheter kommer!! Vilket är, minst sagt "reaktivt".
Och detta ska sedan alla våra politiker, företagsledare mfl bygga sina ekonomiska kalkyler på!?
När man i ett projekt har haft missade prognoser (ex ökade kostnader) brukar man i sin nästa prognos ta med den tidigare trenden tills man har hittat en trendlinje som verkar hålla. Eller tills man får ett trendbrott. Detta verkar alltså inte riksgälden göra. Slutsatsen blir alltså att detta är ren prognos som bygger på rent önsketänkande.
Om vi ser till den nuvarande trenden så har våra utgifter stigit med ca 48 miljarder från novembers prognos till dagens. Det är ca 12 miljarder per månad.
Den nuvarande trenden är alltså (tills den brutits eller motsatsen bevisats) att vi kommer få ett minus på ca 12 miljarder extra per månad.
Den tidigare prognosen var -87 miljarder för 2009. 12 miljarder per månad extra i underskott betyder (12*12) + 85 = -229 miljarder.
Ett underskott på -229 miljarder för år 2009 är alltså det mest sannolika under förutsättning att krisen inte förvärras.
Vilket dessvärre mycket talar för att den gör.
Om vi ser till trenden av den nuvarande ekonomiska krisen så verkar den ännu inte har brutits.
I stället ser vi fler och fler negativa nyheter och indikationer på att krisen istället förvärras.
Inte heller DN tror att Riksgäldens prognoser för 2009 och 2010 kommer hålla enligt:
http://www.dn.se/ekonomi/staten-kommer-att-behova-ta-mer-lan-1.813166
Vi behöver komma till insikt om att den nuvarande situationen inte kan lösas med gårdagens lösningar. Vad händer när vi får problem med att låna dessa pengar? Har någon tänkt på det? Har någon journalist ställt frågan? Jo, då kommer politikerna sannolikt göra det enda de kan göra, nämligen att trycka nya pengar.
Alternativet är sannolikt för svårt att genomföra, att göra stora neddragningar i kostnaderna och framför allt i bidragssystemet.
Varför ställer journalisterna inte mer kritiska frågor? Jo, sannolikt därför att inte så många är redo att lyssna på svaren. "Man ställer inte frågan när man inte vill höra svaret"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
